Vad är heder?

De flesta av oss tycks vara gemenskaps- och samhällsvarelser, och vi uppför oss därför i förhållande till vårt samhälle och vår gemenskap. Den enskildes sociala beteende tycks då motiveras av anseendet i gemenskapen och det allmänna gillandets hedersställning. Förmodligen hänger sådant handlande ihop med att vi blir oss själva och finner oss själva i förhållande till andra och det beroendeförhållandet medför lojalitet, tacksamhet, ja, tacksamhetsskuld, med mera. När vi är medvetna om att vi lever upp till vårt ömsesidiga förhållande till varandra synes vi känna heder och känner oss hedrade av andras anseende. Kanske kan heder kallas för en offentliggörandets känsla, eftersom den hör ihop med andras blickar  och beröm samt med att bevara sitt ansikte och förbli rakryggad. Hederskänslan tycks riktad till ens identitet och dess förbindelse med självaktning, värdighet, stolthet och självkänsla. Heder hör vanligtvis ihop med glädjen, belåtenheten och omdömet att ens beteende borde upprepas, ja, kanske rentav firas. Hederskänsla tycks innebära att bli uppmärksam och svara på sin karaktärsstyrka. Att känna heder och att känna sig hedrad torde således vara mycket kraftig motivation – vare sig den är medveten eller omedveten.

Men vems heder och vilkas anseende? Om känslan av heder hänger samman med gemenskapens anseende, så torde hederskänslan delvis vara beroende av vilken gemenskap vi tillhör. Anser min gemenskap att stöd till sjuka och sköra är hedervärt? Har vi det gemensamt att det är heder att äga en bil för en miljon? Hedrar samhörigheten miljöengagemang? Anser gemenskapen att det är heder att döda för brott mot samlivsnormen? Visar vi den heder som plockar upp bajset efter sin hund? Väcker förföriskt uppförande anseende i gemenskapen? Känner jag heder när jag städar plastskräp från strandlinjen? Ja, vems heder och vilkas anseende? Den gemenskap och det samhälle vi tillhör tycks vara avgörande för vad vi anser hedervärt. Vi torde inte kunna undgå hederskänslor, eftersom de vanligtvis kommer av att vi tillägnat oss sociala normer för vårt uppförande. Vi måste istället försöka undvika missriktade hederskänslor och uppnå välriktade hederskänslor med välgrundade sociala normer i goda gemenskaper eller samhällen. Men vilka känslor, uppfattningar, handlingar och hållningar är hedervärda? Det behöver vi undra över i en undersökande gemenskap, så att vi kan känna heder och känna oss hedrade av rätt skäl, vid rätt tillfälle och med rätt styrka.

I den här samtalsgemenskapen är vi alla hedersgäster och vi utforskar självupplevda erfarenheter av att vara en hedersknyffel. Vi hedrar varandra med att ge envar utrymme att treva sig fram till sin mening, uppmärksamt lyssna till varandras bidrag, långsamt utbyta meningar och ömsesidigt överväga vad heder är. Vi söker vår vardagliga livsföring i vårt vardagliga språkbruk och vårt vardagliga språkbruk i vår vardagliga livsföring. Vi söker gemensamt under de vardagliga omständigheterna hederns djupare mening i såväl verkliga som skenbara liktydigheter och oliktydigheter i det självupplevda. Vi avrundar denna levnadsövning med att låta envar tillämpa hur hen önskar känna heder och känna sig hedrad på livets väg av rätt skäl, vid rätt tillfälle och med rätt styrka.

Värd för dialogen är Sebastian Rehnman, filosofiprofessor och filosofisk praktiker. Avgiften är 150 kr. Deltagarantalet är begränsat till 5-10 stycken. Föranmälda får videolänk e-postad en dag före dialogen. Varmt välkommen!