Vad är det att ha sinne för humor? (1)

I vår strävan efter skämtsam avspänning tycks vi kunna gå till två ytterligheter och ibland missta någon av ytterligheterna för den gyllene medelvägen. Å ena sidan skulle vi kunna tendera åt att säga och lyssna till skämt om allt och alla överallt och alltid, så att vi blir vulgariserande pajasar. Å andra sidan skulle vi kunna tendera åt att inte säga och lyssna till skämt om någonting och någon ingenstans och aldrig, så att vi blir glädjedödande torrbollar. Uppför vi oss stadigt som pajasar eller torrbollar kan de enskilda skämten föra till och höra till motsvarande hållningar hos oss. Men uttrycket ”sinne för humor” tycks ofta beteckna ett gott karaktärsdrag. Med allitteration kanske vi kan säga att mellan de tarvliga och tråkiga hållningarna ligger den tokiga hållningen. I vår smidiga vitsighet är vi då fingerfärdiga och snabbfotade med orden, och skojar smakfullt, finkänsligt och passande för det goda livet. Kanske är vi eniga med Aristoteles om att den har sinne för humor som skämtar av rätt skäl, om rätt ting, på rätt sätt och i rätta omständigheter.

Vi skall alltså samlas för en munter och lekfull samtalsgemenskap. Poängen är inte att vi pratar sönder skämt under kvällen, vilket torde vara bland det tråkigaste som finns och visa på avsaknad av sinne för humor. Istället skall vi undra inför vad gott skämtlynne är på livets väg och undersöka hur det karaktärsdraget kan bidra till det goda livet. Kanske kan de långsamma replikskiftena föranleda kvicka kvickheter och vittra vitsar. Vi talar inte för eller emot den enskildes mening, utan samtalar och samarbetar genom varandras meningar för den gemensamma mening som är vårt mål, nämligen en fördjupat karaktärsdanande förståelse av vad det är att ha sinne för humor.

Dialogledare är filosofiprofessor och filosofisk praktiker Sebastian Rehnman. Avgiften är 150 kr inklusive kvällsmacka. Deltagarantalet är begränsat till 10 stycken.