tors 18 feb. | Digitalt med programvaran Zoom

Dödskafé — Livskafé (2)

Vi talar ibland om kaféliv och kafékultur som den yppersta yttringen av livsgemenskap. Dock kan vi bli dödströtta på den livslust som inte rymmer det verkliga livet och dödens verklighet. Därför vill vi i ingå i ett kafésamtal som undrar om döden – för livet.
Registrering är stängd

Tid och plats

18 feb. 18:00 – 20:00
Digitalt med programvaran Zoom

Om gruppdialogen

Kanske denna inbjudan synes mer morbid än vital. Men att tala, ja, samtala om döden, att låta döden komma till tals, kan vara svårt och sällsynt. Ändå har mänsklighetens alla visdomstraditioner hävdat att vi behöver erkänna döden för att kunna leva väl. Enligt Sokrates "övar sig de riktiga visdomsökarna i att dö." Dödskafé är därför de levandes kafésamtal om döden för livets skull. Målet är att bli mer uppmärksam om döden för att bli mer uppmärksam om livet, det goda livet. Vi söker inte ett dödsbringande utan ett livgivande samtal. Med samtalet avser vi inte att dödförklara utan livnära oss, så att vi med vördnaden för döden kan högakta livet. Det ända som förutsätts är att Du vill samtala om döden.

Vi möts med att envar tar med sig sin egen fika efter smak och får finna sin stämma i samtalsgemenskapen. Efter en inledning låter vi envar samla sig och bli stilla inför sin undran om död och döende. Vi tar därefter en runda där envar får tänka högt och oavbrutet om sitt deltagande i dödskaféet. Efter varje inlägg är vi stilla och mottagliga för den föregående talarens tal, ja, tilltal. Likt den tåliga kaféblomman övar vi oss i att tåla tanken på döden och lyssnar såväl tålmodigt till oss själva som tolerant till varandra. Vi ger varandra rum och tid att tala om döden utan förutfattade meningar och menande förväntningar, utan avsikt att övertala någon till något. Vi strävar efter att vara närvarande, mottagliga och uppmärksamma inför det angelägna. 

När alla och envar har fått yttra sig om döden, undrar och undersöker vi gemensamt på lyhört, frågande, öppet och fördjupande sätt dödens och döendets mening, livets och levernets mening. Vad uppfattar, känner, tänker och gör vi inför döden och livet? Kan det finnas ett själstillstånd mellan dödsföraktets dumdristighet och högmod å ena sidan och dödsångestens lamslagenhet och klenmod å andra sidan? Ja, vad mer kan vi fråga oss? Vi samarbetar och medverkar till ömsesidigt fördjupad förståelse. Vi behöver inte bli entydigt enstämmiga eller snävt samstämmiga, men flertydigt flerstämmiga för att förstå döden för livets skull. Vi månar därför om att låta alla och envar komma till tals, men låter även tystnaden tala till oss.

Den sista stunden tar vi åter en runda. Vi blir först stilla i eftertänksamhet över vad vi blivit varse, känt och tänkt om hur vi vill leva med döden fortsättningsvis. Vi låter därefter alla och envar dela sin upplevelse. Vi lyssnar uppmärksamt, respekterar och värnar om varandras konfidentialitet. Vi avslutar med att tacka och välönska varandra att leva väl med döden.

Vi fikar alltså tillsammans om döden för livet i ett öppet och respektfullt samtal. Vi ingår i dialogen utan alla eventuella professioner eller titlar och deltar som döende medmänniskor för livets skull. Ett dödskafé är inte en anhöriggrupp eller sorggrupp, även om sorgen och saknaden givetvis har sin plats i samtalet. Om du inte känner dig trygg med att samtala öppet om döden, torde det vara bättre att börja med enskilt samtal hos någon som är övad för sådana samtal. I dödskaféet utgår vi helt enkelt från vår okunnighet om döden och döendet för vår kunnighet om livet och levernet.

Deltagarantalet är begränsat till 5-10 stycken. Samtalet är gratis men föranmälan nödvändig. Kanske kan du ge ett bidrag till Prostatacancerförbundet på BG 900-1017, PG 90 01 01-7 eller Swish 9001017.

Värd för dialogen är Sebastian Rehnman, filosofisk praktiker, handledare och lärare (NSFP), filosofisk praktiker (SSFP), professor i filosofi (UiS) och adjungerad professor i religionsfilosofi (VID). 

Dödskaféer startades av den schweiziske sociologen Bernard Crettaz och vidareutvecklades av den engelske begravningsentreprenören Jon Underwood och den engelska psykoterapeuten Sue Barsky Reid. Internationellt har tusentals dödskaféer arrangerats med hundratusentals deltagare. 

Glöm inte ta med ditt kvällsfika!

Dela denna gruppdialog